Gå till innehåll

Meteorit: En följetong. Del 3.

19 mars 2009

2009 – 03 -19

Kära vän!

Nu är jag tillbaka i “civilisationen” igen. Det här, som blir mitt tredje brev till dig, skriver jag till dig från en glassbar i Nakskovs hamn. Det är off-season här så det är inte mycket folk omkring mig. Skönt. Jag vill inte ha en massa blickar på mig just nu. Under min tid  i skogen, som gjorde mig gott och gav mig nya krafter, har jag funderat över om löpsedlarna skulle var fulla med nyheter om den “försvunna meteoritjägaren” när jag kom tillbaks men så är inte fallet. Kanske agerade den där mannen på egen hand utan någon annans inblanding eller vetskap. Kanske är hans familj och vänner van vid att han är ute och “jagar” flera veckor i sträck utan att höra av sig eller så har han ingen som saknar honom. Hur som helst så har jag utlovats säker passage härifrån, så jag känner mig inte orolig.

Trofaste vän! Jag har fått ett uppdrag. En order. En mening med mitt liv! Stenarna har sagt till mig att det finns andra och det är upp till mig att hitta dem! Kan du tänka dig? Jag har ännu inte fått veta var jag ska leta, eftersom det är någonting jag måste göra först. Ett test. Kommer du ihåg min syster – Marlene? Hon råkade ut för en tragisk bilolycka för ett år sedan och har legat i koma i sedan dess. Läkarna säger att hon kanske aldrig kommer att vakna. Jag ska ta stenarna till henne på sjukhuset i Malmö. De vill inte tala om varför, men jag kommer att förstå säger de – och vem är jag att motsäga en direkt order?

Usch, det sitter en grov karl, en hamnarbetare tror jag, vid det motsatta bordet. Han glor på mig med en olustig blick, den uslingen. Jag måste avsluta det här brevet innan han blir misstänksam.  Min färja till Köpenhamn avgår ikväll. Därifrån tar jag tåget till Malmö. 

Per Aspera Ad Astra!

ps. Jag har bestämt mig att tills vidare inte skicka de här breven till dig – för säkerhets skull. Vi tror inte att du är i maskopi med polisen men just nu får ingenting äventyra uppdraget. Synd. Jag önskar at jag kunde dela med mig av min storhet till dig redan nu. Men i sinom tid, min vän. I sinom tid.

Inga kommentarer ännu

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.